[Julkalender 2014] Dag 9

Mitt i natten drömde jag, Ceztar, en mardröm som nästan höll mig vaken hela natten. Men som tur lyckades jag somna om. Däremot hade jag mindre tur när jag vaknar på morgonen, för jag kände mig så trött att jag inte orkade resa mig upp. Det var då jag såg Starzy sova så sött att jag vill inte väcka henne eftersom hennes huvud och framben låg på mina ben med täcket på. Vilket resulterade att jag somnade om till slut.

När jag vaknar på morgonen är det redan ljust. Däremot var det inte solen som väckte mig, utan känslan av att det är morgon. När det är molnigt märker man också om det är dag eller kväll. Jag reser mig upp, viker täcket, som jag har använt, så gott jag kunde. Efteråt tittar jag på Ceztar, som fortfarande ligger och sover. "Att han kan sova så länge", tänkte jag. Sedan börjar jag observerar området på både lukt och med synen för att se om jag upptäcker något märkligt som får mina horn eller mina sinnen att reagera på.

Efter cirka någon timme sen jag vaknade, vaknar Ceztar till med en bensträckare. "Godmorgon nisse", hälsade jag på honom.
- "Godmorgon. Är du redan vaken?", frågar han mig.
- "Mhm", nickar jag.
- "Har ni upptäckt något speciellt?", undrar Ceztar.
Jag skakar på huvudet och fortsätter att spana i vårt skogsområde. Plötsligt kom det! Pälsen stod som så högt att jag börjar vädra med lukten. Ett djur är i närheten. Det berättade jag för Ceztar och han undrar självklart vilket djur det kunde vara. Då kom en varg ut från sitt hörn ovanför på en kulle. "Nä, inte bara en varg", tänkte jag när Ceztar sade ”en varg” när han såg denne på kullen. Det är mer än en varg. Det kan jag känna. Jag tittade på vargen samtidigt som jag visade ett tecken på att inte närmar oss för mat eftersom jag kände på mig att vargarna är hungriga och letar efter föda. Jag stegrade och landade klövarna på marken med en duns. Vargen backade lite grann, men steg två tassar framåt. Sen tittade en annan varg fram och insåg säkert att här finns det mat att få. Ännu en varg tittade fram från ett annat håll, och det fick mig att uppfatta Ceztars känslor som gick från oro till rädsla om att bli attackerad av en vargflock. Jag försökte visa vargarna att vi är inte till för att äta, men jag antar att de är hungriga som en varg. När två av vargarna gick mot oss laddade jag upp en kraft som syntes på mina horn, visade för vargarna att de borde fly illa kvickt än att gå till attack. Vargarna gick långsamt framåt. De vågar inte gå till attack när de insåg hur jag reagerade på deras ankomst, men gick ändå tass för tass framåt mot oss. När vargarna inte ville backa lyfte jag mina främre klövar upp i luften, tjöt ett renljud och landade hårt på marken att det skakade till att vargarna flydde.

När Starzys klövar nådde marken kände jag, Ceztar, hur det skakade till. Jag tog upp vår packning på min rygg. Lätt var det inte när det skakade så mycket som om det vore en jordbävning och jag ramlade ett par ggr utan att få på mig ryggsäcken på min rygg.

horse running away

Efter att jag hade skickat iväg det lilla jordskalvet mot vargarna såg jag hur de flydde från platsen. Jag blev något nöjd med att försvara nissen Ceztar från vargarna, men också från mig själv för kött från renar har jag hört talas om att vargarna gärna tuggar på. Plötsligt känner jag ett annat skalv. Jag trodde inte att mitt lilla skalv skulle orsaka ett annat skalv. För marken skakade som in i marken att Ceztar hoppade upp på min rygg, höll hårt om mig och jag var beredd på att hålla mig kvar i luften om marken skulle ge vika. Jag anade rätt! Vi kunde se hur marken öppnade upp sig spricka för spricka mot alla möjliga håll och även mot oss. Jag svävade en bra bit ovanför mark när det plötsligt sprack under oss. Medan jag flög ovanför träden sade jag lågt, "förlåt" många ggr. Jag visste inte om Ceztar kunde höra hur jag mumlade förlåt och varför. Till sist när jag har sagt tillräckligt många "förlåt" sade jag det högt att Ceztar ställde frågan om varför jag säger "förlåt" och till vem. Då berättade jag för honom att jag bad om ursäkt till vår Herre att jag skapade en liten jordskalv bara för att skrämma bort vargarna. Jag visste inte att det kunde har orsakat ett skalv.

Efter denna händelse med vargarna och skalvet på morgonen kände jag mig inte särskilt glad på grund av de sprickor som det bildades av skalvet. Antagligen kände Ceztar det likadant, för han lade märke till hur jag bara flög omkring istället för att söka efter det de söker efter.

Till slut uppmuntrade han med att säga:
"Hellre att vara här än bli uppäten av vargarna på morgonen"
Jag var tyst men funderade bland många olika scenarios som dök upp i mina tankar när han sade de där orden.

Resten av dagen fortsätter vi vårt sökandet utan några resultat på varken ledtrådar eller hemliga vattenkällan.

Fortsättning följer ...

Skrevs av -Star-Girl- den 9 december 2014

5 senaste nyheterna

» Storyzine Mars 2015 del 1
» Tänk på ...
» Gott Nytt kinesiskt år 2015
» Månadens spel [.de]
» Kampen mellan Värme och Kyla