[Julkalender 2014] Dag 13

Ursäkta att denna dag inte kom igår. Undrar dock var den försvann ... kanske ut till julmarknaden? I vilket fall som helst har jag hittat den och här har ni den trettonde dagen i vår julkalender.

Det kändes som att vi har gått i grottan i en dag. Även om det är svårt för oss att ta reda på när det blir dag och natt när det är så mörkt som på natten i grottan, bortsett från mina lysande horn, så gick vi och lade oss när vi kände på oss att det är dags att sova. Förhoppningsvis är det natt när vi går och lägger oss, och morgon när vi vaknar. Vore rätt knasigt om det var tvärtom.

Dagen fortsatte med utforskningen av grottan. När vägen delade upp sig i två bestämde vi oss att följa den väg som skulle ge mig någon märklig känsla som jag knappt kan beskriva hur det känns med ord. Det blev höger, vänster, vänster, rakt fram, vänster, vänster, höger, vänster, tills vägen ännu en gång delade upp sig. Då och då gick vi upp- och nerför en backe. När vägen delade upp sig än en gång fick jag någon känsla om att det vore ändå bäst att memorera vägen vi har valt att gå. Varför vet jag inte, men alltid bra att göra det ändå för säkerhetens skull. Denna uppgift fick Ceztar göra. Även om jag själv försökte komma ihåg vilken väg jag har valt så har jag annat att tänka på, som att ta mig fram utan att ramla i ett hål eller snubbla över en sten eller grop. Ett av de värsta scenarier som jag helst undviker är att jag snubblar på något vid en nerförsbacke. Jag är extra försiktig när jag tar mig fram i grottans mörker med Ceztar på ryggen.

Efter att har gått en lång stund i grottan når vi slutligen till en säkerhetsvägg. Väggen består av en mur med två spakar och en knappliknande sten som ser ut att man skall trycka på denne. Vi tittar både på denna mur för att ta reda på hur vi skall göra med dessa två spakar. Ännu har vi inte hittat någon text som berättar hur det går till, med andra ord verkar instruktionerna vara väl gömda. Ceztar hoppade ner från min rygg för att observera muren. Även jag börjar leta runt.

När jag, Ceztar, har hoppat ner från Starzys rygg börjar jag genast se mig om i området vid muren som vi har kommit till. Eftersom jag har inget ljus får jag vänja mig vid mörkret, se om jag hittar något med mina "kattögon" och hojta till Starzy om jag har hittat något som hon kan komma och undersöka. Plötsligt tycker jag att det skymtar något vid ett hörn. Jag stirrar tillbaka. Den stirrar tillbaka. Jag sväljer. Den ler. Jag backar långsamt, men den ler fortfarande. Plötsligt backar jag rakt in i Starzy att jag skrek till.
- "Vad är det med dig Ceztar?", frågar hon när jag krockar med henne.
- "Uh, uhm ... uuh ... eeee ... en ande", stammar jag fram.
- "Var?", frågar hon.
Men jag hann inte svara för hon hade redan upptäckt skepnaden i hörnet där jag ser den stå vid hörnet fortfarande.

När Ceztar krockar i mig blev jag något sur, men samtidigt förstod jag nog att han må har upptäckt något. När han stammade fram sitt svar behövde jag inte vänta på hans svar på var han såg skepnaden. För det hade jag redan sett. Men det var något märkligt med denna skepnad. Jag blev tröttare och tröttare, kunde inte hålla ögonen öppna. Jag var bara tvungen att fråga Ceztar om han är sömnig. Han svarar lite sluddrigt och lade sig långsamt ner för att just sova. Det gjorde jag också. Plötsligt faller vi i sömn och drömmer om något märkligt som vi undrar om det kan vara något till hur vi ska få upp porten.

Fortsättning följer ...

Skrevs av -Star-Girl- söndag, 14 december 2014

5 senaste nyheterna

» Storyzine Mars 2015 del 1
» Tänk på ...
» Gott Nytt kinesiskt år 2015
» Månadens spel [.de]
» Kampen mellan Värme och Kyla