Jag, Starzy, springer ut till renarna som står redo för morgondagens julklappsutdelning. Jag fick veta att min äldre bror Rehnos och far var två av renarna som ska ta morgonens julklappsutdelning. Medan min syster Stimoine och mor skulle ta kvällsutdelningen. Själv var jag några av renarna som inte riktigt var redo att bege sig ut på en lång julklappsutdelning, men det gjorde mig inget. Jag och mina bröder var ändå lika glada att få se hur renarna drog iväg med tomtefar i julsläden för morgonens julklappsutdelning.
När morgonens julklappsutdelning är över tar tomtefar och vilar upp sig inför kvällens julklappsutdelning. Det var många andra som också passade på att vila sig. Medan vi andra som höll sig vakna lekte med olika prylar som fanns i tomteverkstaden, diskuterar om vad människor kommer att göra med prylen och gissar hur länge vi tror människan, som får prylen, kommer att behålla prylen efter julen.
Efter fyrtiofem minuter är hela julsläden klar. Julklapparna är i tomtesäcken, renarna är fastspända och redo att dra släden. Det enda som saknades var tomtefar själv. Var är han?
Inne i verkstadens stuga, i rummet där tomtefar sover, står tomtefar och några nissar som hjälper honom att klä på sig. De pratar tyst, för att inte väcka tomtemor. En av nissarna är Ceztar, han som också var den som satt hos tomtefar när han inte kunde vakna på grund av förtrollningen. Han passade på att berätta lite kort om vad som hade drabbat hela tomteverkstaden när de andra nissarna gick iväg. Tomtefar lyssnar och säger inte mycket. När tomtefar är påklädd frågar Ceztar honom:
- "Är du redo?"
- "Hö hö hö, jag är redo för nattens intåg. Snälla människor ska få sina julklappar. När de vaknar blir de lika överraskade som förra året och tidigare jular", skrockar tomtefar.
- "Redo?", frågar nissarna som tittar fram från dörren en efter en.
Tomtefar nickar! Alla är redo, även tomtefar. Under tiden som nissen Ceztar promenerar mot julsläden med tomtefar och nissarna Nixen, Bronte, Sussi och Batime kunde han inte låta bli att tänka på om han och Starzy inte skulle hinna väcka allihopa i tid. Han är så glad att vi hann göra det att han fick en tår som rann från hans öga när han tittade på tomtefar och nissarna som gick framför honom på vägen ut till släden, som är förberedd och klar för utfärd.
Ute vid julsläden väntar renarna på tomtefar. Under tiden pratar renarna, som har fått äran att få följa med tomtefar på julklappsutdelningen, om vad de tror de kommer att få uppleva under resan. Vi andra renar som inte fick äran att få dra släden, satt också och pratade. Då och då frågade renarna Stefino och Tom om jag kunde berätta lite om vår, Ceztar och min, mystiska äventyr. Jag log och berättade för de att de får vänta tills efter julaftonen.
Nu är ögonblickets stund här. Tomtefar anländer till julsläden. Vi, renar, ställer oss upp. Jag, Starzy, tittar mot verkstadens fönsterrutor och dörr kan se hur alla tomtenissar tittar på. Jag vänder mig tillbaka och tomtefar sitter i släden, tar tag i sele. Innan han far iväg på nattens julklappsutdelning tittar han mot oss allihopa, både nissar och renar. Ett, två och tre. Där far han iväg. Vi stod länge och spanade mot det håll tomtefar och renarna for iväg. Vi, renar, stod nog längst för tomtenissarna gick antingen till sängs för att sova eller så gick man omkring och pratade eller lekte. Efter en stund börjar vi renar också leka ute i snön innan vi gick och lade oss till sängs.
Efter en hel natt är tomtefar klar med julklappsutdelningen. Tomtenissarna som var vakna kunde höra från tomtefar när han pratade i sin kommunikationsradio att den blev en lyckad julklappsutdelning. En segergest för det, men också till våra hjältar Ceztar och Starzy. "Hurra", ropade nissarna och dansade.
Vi, renar, som höll sig i vårt område undrar hur det går med julklappsutdelningen. Jag satt och pratar med Tom, Milione, Svanto och Keltica om allt möjligt tills en dörr slogs upp. Vi blev så skrämda att vi trodde att hade hänt något, men som tur var nissen Kicki uppmärksam på det och sade direkt att det blev en lyckad julklappsutdelning. Vi blev så glada att vi skuttade runt och lyfte på våra framfötter. "Woo", jublar vi i renhägnet.
När tomtefar och renarna återvände med en tom säck blev vi glada att han är tillbaka. Nu ska vi allihopa vila en stund före lunchdags.
Efter vilopausen gick nissarna till matsalen för att äta. Renarna kom efter någon minut till matsalen för att äta det som blev serverat till de av tomtemor. Den här gången blev det liv i matsalen under julaftonen. Nissen Nixen som satt nära tomtefar undrar om de inte skulle få titta på lite tv. Det är inte riktigt tv, utan det är små skärmbilder där vi, tomtefar och nissar, kan titta på hur olika familjer i världen uppför sig under julafton. På det sättet förbereder vi vilka människor som ska få julklapp i nästa jul och vilka som inte ska få på grund av att de har varit taskiga eller rent av låtit elakheten få komma ur sig. Tomtefar log. Han satte sin hand på bordet. Plötsligt lyser hans handflata mot bordet. Sen säger han ”God Jul” och väggarna blir upplysta av olika skärmbilder på olika familjer i världen. Vi kunde se en familj vars två barn satt vid datorn, mor kollade på mailen på sin dator och far var inte hemma. En annan familj satt och läste i sitt vardagsrum. En familj satt framför tv och tittade på vad kanalen har att visa, för tiden var inte inne för Kalle Anka ännu. En familj passade på att prata med varandra om allt möjligt i vardagsrummet. Ibland såg vi en familj som fick många av oss att få gråten i halsen.
Då kom renen Tom på att jag och Ceztar har inte berättat om det mystiska äventyret som drabbade många i verkstadens stuga att julen var hotad. Vi, Ceztar och jag, visste att vi inte kunde komma undan med det, så jag och renarna tog oss närmare nissarna tills vi var nära nog att höras. Ceztar satt kvar på sin plats. Då börjar vi berätta från början till slut.
När hela berättelsen var färdigberättat var det snart midnatt. Alla blev förvånade när man blickade mot klockan att vi satt från lunch- till kvällstid. Medan alla nissar gick tillsammans till sina rum gjorde renarna likaså, dock till renhägnet. Medan jag själv satt kvar i matsalen en stund. Jag såg att tomtefar satt också kvar sin plats. Vi tittade på varandra tills jag gick mot biblioteket. Jag hittade en ledig och lugn plats att sätta mig på och tänka på vad som har hänt. Mitt i mina tankar hörde eller märkte jag inte när tomtefar kom bredvid mig. Han satte sig på en stol i närheten, tittade på mig en lång stund innan jag insåg att någon satt och spanande på mig. Jag tittade runt och såg tomtefar.
- "Vad gör du här?", frågar jag överraskat.
- "Jag var uppmärksam på att du har något i dina tankar. Jag tänkte höra med dig om du vill dela med dig det du sitter och tänker på", svarar han.
- "Jo", börjar jag.
Sen berättade jag för tomtefar om min märkliga dröm jag hade en natt när vi var ute på äventyr. Efter min berättelse satt vi båda tysta. Sen berättade tomtefar för mig att han hade själv en liknande dröm när han var fast i drömmarnas rike. Att han träffade en person i drömmen som sade att hon var en drottning, och området var väldigt kallt att han anade att det kunde möjligtvis vara Vinterdrottningen.
- "Vem är Vinterdrottningen? Har jag träffat henne någongång?", undrar jag efter tomtefars berättelse.
- "Vinterdrottningens namn är Smilla. En rar, omtänksam och trevlig person", börjar tomtefar. "Kylig är hon också, om ni förstod vad jag menar"
- "Haha, jadå min herre. Kylig som vinter men omtänksam som en person kan vara", svarar jag med en blink och ett leende.
- "Hon bor på en kall plats i Norden. Du kanske kan ana var i Norden, inte sant?", berättar han och avslutar med en fråga.
- "Norra Norden?", frågar jag.
- "Japp", nickar tomtefar.
- "Vad pratade ni om? Om ni kommer ihåg förstås", frågar jag tomtefar.
- "Om julen", svarar tomtefar kort och koncist.
Återigen satt vi tysta. Jag blickar bort mot bokhyllorna medan jag kände att tomtefar tittade på mig. "Låt oss ta och sova en blund", sade tomtefar efter en stund. Det gjorde vi!
Borta hos ispalatset där Smilla, Nanuq och deras vargar bor i, har Vinterdrottningen gett sina söta ungar mat för att förbereda de inför en resa som de snart skall iväg på. När vargarna är mätta och belåtna väljer hon ut ett antal vargar genom att hålla fram sin speciella stav, som börjar lysa en himmelsblå färg, och säga "vinter" på sitt hemspråk. När hon har valt ut sina vargar skickar hon ut de genom att säga platsen som kom att kallas för ”Magiska grottan” och de utvalda vargarna sprang ut i snövädret. Smilla, Nanuq och de andra vargarna tittade mot samma riktning som vargarna sprang mot tills de inte kunde se de längre.
Fortsättning följer ...
Skrevs av -Star-Girl- onsdag, 24 december 2014